Motivationen i botten.
Ibland kan kropp och huvud lura en något så fruktansvärt.
Efter att jag kom hem från resan var kroppen givetvis trött. Den behövde vila. Klart kroppen ska få vila.
Men nu har över en vecka gott, jag har inte satt min fot på gymmet och jag kan somna stående, när som helst på dygnet.
När jag vaknar på morgonen, undrar jag om jag sovit 25 min eller inget alls.
Jag promenerar i alla möjliga takter. PW, Vovvepromenad, Fridapromenad, Andningspromenader.
Jag promenerar i alla möjliga takter. PW, Vovvepromenad, Fridapromenad, Andningspromenader.
Knoppen känns pigg som attan just då, men trycket i kroppen är borta.
Smått i panik började jag leta problem... Jag gav mig genast på min bästa vän och värsta fiende.
MOTIVATIONEN.
MOTIVATIONEN.
Men nej, jag hittade den både i huvudet på kvällspromenaden och när jag läste Mikael "Prime" Hollstens blogg ikväll.
Jag brinner för mig själv och allt jag gör till 110%. Jag vet vad jag vill, jag har mitt mål och mina delmål.
Jag är så säker !
Jag är så säker !
Någon vitamin eller mineral som kan fattas i kroppen ?
Inte är det då Dvitamin efter resan, och jag äter ju i alla dess färger, konsistenser, tuggor, varierat och hälsosamt.
Nej, måndag blir det naprapat förhoppningsvis ! De fantastiska människorna jag känner i det yrket,
jag litar på dem. Jag vet att de kan få ut oerhört mkt av att titta och känna på kroppen. Vi börjar där, för jag är i starkt behov av deras omtanke.
Snälla kroppen, vakna. Ur Dvalan NU !
Snälla kroppen, vakna. Ur Dvalan NU !
Imorgon är en ny dag, och det är som alltid, ALL IN ! (även om ALL IN, kan få en helt ny betydelse.)
Kommentarer
Trackback
