En smart kropp.
Imorse när jag steg upp hade jag det perfekta PW passet i huvudet.
Men, (ordet men får mig att rysa, så galet negativt) kikade på termometern, och det visade -12 grader ute.
Tankarna for genom huvudet, då jag igår vandrade ut i -8grader. Det är absolut jobbigare att andas för mig när luftfuktigheten känns som noll i dessa minusgrader.
Jag bytte iaf om, och tänkte att kroppen behöver chockas någon gång då och då, för annars blir den alldeles för bekväm, och resultaten uteblir.
Så ner till gymet, och ökade bandet. För varje kilometer hände det något nytt. Fortare, lutade, fortare och ännu mera lutning.
Jag slet på bra, även fast jag tycker löpband är toktrist. Men samtidigt ett bra alternativ.
Jag är nöjd som attan efter mina 65 minuter och har nu fyllt kroppen med ny energi i form frukost.
Längtan efter plus grader, linne och shorts på morgonrundan är enorm, men några månader till får jag nog bita ihop.
Eller... den 18 mars bär det ju faktiskt av till värmen och den härliga träningsanläggningen Playitas på Fuerteventura ! En vecka i lätta kläder och med världens största leende på läpparna en hel vecka !
Kommentarer
Trackback
