FrökenFitness

Träning + Skuldkänslor = Sant????

Rubriken är tyvärr sann för många. Många hamnar i denna onda cirkel.

Häromkvällen hade mamma massa vänner här hemma.

När jag kom hem så var två av kvinnorna fortfarande här.

Det är genast lätt att komma in på ämnet träning när man har en person som jobbar med det i närheten.

Jag har varit likadan, jag ville reflektera, undra, fråga, veta mer. Man vill suga åt sig som en svamp med andra ord.

Vi gled in på träning....

Den ena kvinnan berättade hur hon absolut inte ville träna mer, hon hade gått till en tränare och sagt att hon skulle på semester och ville gå ner fem kilo.

Sagt och gjort, hon fixade det och kände sig nöjd. WELL DONE !

Men för att komma in på det jag nu funderar på och vi pratade om, var att idag har hon enligt sig själv gått upp de kilona igen, och skulle inte vilja träna för alla pengar i världen.

Hon tyckte det var jobbigt, en tränare som hetsade och flåsade i nacken, och hon tappade motivationen.

Men det hon nämde som jag reagerade på var, under den tiden då hon tränade för dessa minus 5 kilon, FICK HON SKULDKÄNSLOR de dagar hon inte tränade.

VAD HÄNDE ?

I mina öron är det inte så konstigt att hon tappade motivationen, skuldkänslor är det sista man ska få om man inte hinner, vill eller kan träna en dag.

En kropp som inte är van vid ansträngning, måste få återhämta sig, och jag tror att mental återhämtning är minst lika viktig som fysisk återhämtning.

Jag har också levt i träsket med skuldkänslor för att jag inte tränat en dag. Men idag vet jag att jag jobbar så pass hårt när jag tränar, att jag måste vila. Annars stannar min muskeltillväxt opp och jag kommer bara skada mig. En trött kropp och ett ännu tröttare huvud gör att man tappar fokus, tillsist sitter skadan i längre än vad den dära vilodagen man borde haft tar.

Försök NJUTA av en vilodag, vardagsmotionen räcker gott. Ta trapporna ist för hissen.

Vilodagen är viktig på många sätt och vis, absolut för återhämtningen, men att få känna känslan att man längtar efter träningen, kan ge lite mer än förra gången för nu är man pigg igen, då blir vilodagen värd MYCKET MER !

Träning ska vara lustfyllt, motiverande, positivt, glädjande, svettigt och skönt.
inte tvärtom, då får man själv börja fundera. VARFÖR? HUR ? NÄR?

KOM IHÅG ATT DU TRÄNAR FÖR DIG SJÄLV, OCH INGEN ANNAN !

bild hittad på google.se

Helt med dig på ditt sätt att tänka! Vet många som känt precis som hon du skriver om och tycker det är jättetråkigt att det blivit så fel.



Jag är så glad att jag inte hamnat bland skuldkänsloträsken när det gäller min träning - även om jag saknar att träna så jag ibland blir tokig under vilodagar. Ofta uppfattas det dock som skuldkänslor (or something) av människor som inte förstår min enorma och hela tiden växande kärlek till träningen, vilket i sig också är trist för det blir en del kommentarer som är riktigt tråkiga att höra.



Finns alltid två sidor av ett mynt, right? :)